Lokaltidningen STO
Måndag, 22 januari 2018
Insändarskribenten vill ge rätt fakta kring vattenanvändningen i Sverige. Foto: Piya Sarutnuwat
Insändarskribenten vill ge rätt fakta kring vattenanvändningen i Sverige. Foto: Piya Sarutnuwat

Vatten, bara vanligt vatten…

De finns många myter om hur mycket vatten svenskt jordbruk och livsmedelsproduktion förbrukar. Rättare sagt brukar, för vattnet ingår i ett kretslopp, där det bara byter form till is och snö. Svenskt lantbruks andel av den totala vattenanvändningen är tre procent enligt Statistiska Centralbyrån, enskilda vattentäkter för bevattning samt vatten till djuren är inräknat. Så de horribla siffror som florerar om hur mycket vatten det går åt för att ett kilo nötkött är bokstavligen tagna ur luften. Trist och beklagansvärt att fake news får sån spridning.

Som en jämförande siffra står industrin för 70 procent och hushållen för 18 procent av den totala användningen i Sverige.

Däremot är brist eller för mycket vatten ett problem som kan bädda för konflikter. Att använda vatten av livsmedelskvalitet till att spola toaletter fungerar i Sverige men hur länge? Kommer klimatförändringar att minska tillgången på vatten i Sverige eller kommer det att bli mer översvämningar? Det är inte otroligt att de regionala skillnaderna kommer att bli större.

Att köpa livsmedel, de vi kan producera, från länder med ont om vatten gör att vi bidrar till att fördärva miljön helt i onödan för andra. Att producera mat ger alltid en påverkan på miljön, på gott och ont. När vi slutar beta våra naturbetesmarker så tappar vi enorma mängder biologisk mångfald i form av flora och fauna. Med tanke på detta och vår trots allt goda vattentillgång är det vettigt att vi producerar mycket mer, på importens bekostnad, av det nötkött vi äter. Därtill kommer vår goda djuromsorg och låga antibiotikaanvändning.

Gräs är i stort sett det enda som går att odla i stora delar av Sverige. Gräs ger god jordstruktur och gör marken vattenhållande. Vi måste räkna med att klimatet blir varmare, vildare och våtare. De lokala variationerna blir troligen än mer markanta än vad vi sett i sommar. Och då är de förhållandevis lindriga jämfört med bland annat Sydeuropa. Detta kommer självfallet att påverka tillgången på mat. Både den som kommer från Sverige eller andra länder. Men med våra givna förutsättningar har vi ändock goda förutsättningar för matproduktion. Som konsument bestämmer du var de ekologiska fotavtrycken görs. Är det då smart att handla livsmedel från länder som har ont om vatten?

Robert Larsson

Höggeröd, Henån, regionchef LRF Västra Sverige

Relaterade artiklar
Fler artiklar