Lokaltidningen STO
Onsdag, 22 november 2017
Stellan Löfving från Stenungsund tar sig an mystiska språkfenomen i ny bok. Pressfoto: Cajsa Svensdotter
Stellan Löfving från Stenungsund tar sig an mystiska språkfenomen i ny bok. Pressfoto: Cajsa Svensdotter

Går på upptäcktsfärd i språket

Vilket är egentligen världens svåraste språk? Varför har så många hårdrocksband omotiverade prickar i sina namn? I en ny bok reder Stellan Löfving från Stenungsund ut mystiska språkfenomen.

– Det är en underhållande folkbildningsbok kan man kanske säga. Jag vågar nog lova att man lär sig något nytt även om man är väldigt bevandrad inom språk, säger Stellan Löfving.

Tillsammans med Lotten Bergman har han skrivit boken ”Den fascinerande fotbollsregeln och andra språkfenomen”. Vad är då fotbollsregeln? Det syftar på ett kapitel om foge-s, alltså varför vissa sammansatta ord får ett s emellan orden medan andra inte får det. Alltså varför det heter fotbollsmål och inte fotbollmål. Men sänggavel och inte sängsgavel.

– Vi reder ut förklaringen i boken. Det är meningen att man ska bli lite nyfiken av titeln.

Ett annat kapitel försöker svara på frågan om vilket som är världens svåraste språk. Där menar författarna att språket pirahã är en stark kandidat, som talas av cirka 200 indianer i de brasilianska delarna av Amazonas. Språket liknar få andra och har komplicerade uttalsregler där man arbetar mycket med tonhöjd, och saknar exempelvis räkneord helt.

– De har också ett helt annat sätt att konstruera meningar som inte liknar andra språk, och saknar nästan helt begrepp för tidsangivelser. Det är så intressant.

Boken ger också svar på varför så många hårdrocksband har prickar i namnet, som Mötley Crue, Motörhead och Blue Öyster club.

– Vi rör oss över ett ganska brett spektra och försöker hålla det på en kul och lättförståelig nivå, säger Stellan Löfving.

Tidigare har han bland annat skrivit flera böcker om särskrivningar och andra språkfel.

– Jag är inte så mycket språkpolis egentligen, utan tycker mer att det är intressant att fundera på varför språket ser ut som det gör. Jag tycker inte att det är så farligt om man skriver fel, så länge budskapet går fram.

Lotta Hohner

lotta.hohner@lokaltidningensto.se

Relaterade artiklar
Fler artiklar