Lokaltidningen STO
Tisdag, 23 januari 2018
Arkivbild
Arkivbild

”Måste satsa på att höja löner och ge rätt stöd”

Efter ”Pisa-chocken” för tre år sedan kommer nu trendbrottet. I nya Pisa-undersökningen har de svenska 15-åringarna förbättrats sina kunskaper i både läsförståelse, matte och naturkunskap.

– Det här visar att för att få tydlig resultatförbättring så måste man satsa på att höja löner, lärarnas status och att ge rätt stöd, säger Frederik Larsson som är kommunombud på Lärarnas riksförbund i Stenungsund.

Förra Pisa-resultatet 2012 skapade en stor skoldebatt i Sverige. Då låg de svenska elevernas kunskap i de tre områdena matte, läsförståelse och naturkunskap, under genomsnittet av de deltagande länderna.

Men i dag kom ett trendbrott för Sverige i Pisa-undersökningen. Efter att resultatet ständigt försämras så har nu istället resultatet förbättrats i de tre ämnena som mäts. I läsförståelse är det framför allt de lågpresterande eleverna som ökat sin kunskap och Sverige ligger nu över genomsnittet för OECD-länderna. 

Även i matte har resultatet gått upp och där är det både lågpresterande elever som lyft sig och högpresterande elever som blivit fler. Totalt hamnar nu Sverige ungefär på en genomsnittsnivå jämfört med andra länder.

I naturvetenskap har de svenska eleverna också lyft sig, men där är resultatet inte statistiskt säkerställt även om det mätbara resultatet nu också ligger på en genomsnittsnivå i OECD-länderna.

Frederik Larsson, som är kommunombud i Stenungsund på Lärarnas Riksförbund, tror att förbättring har en tydlig koppling de till satsningarna som gjorts på skolan.

– Utifrån det här resultatet gör jag samma analys som vi sett tidigare. För att få en tydlig resultatförbättring så måste man satsa på att höja lärarnas lön, status och ge dem rätt stöd och det är ett arbete som man påbörjade under de här tre åren, säger han.

Han lyfter fram satsningen på lärarlegitimationen och lärarlyftet som delar i det som gett resultat.

– Men det handlar också delvis om läroplanen med tydliga kunskapsmål.

Samtidigt är han också något bekymrad över att betydelsen av elevernas socioekonomiska förutsättningar ökat i Pisa-undersökningen.

– Det visar att det är svårare att rekrytera lärare i utsatta områden och att det är lättare att locka lärare i mer attraktiva områden. Där behöver kommunen  jobba för att minska den skillnaden. Jag tror att det handlar om att satsa på att ge resurser så att de som behöver stöd kan få det i rätt tid, säger Frederik Larsson.

Att översätta resultatet till en lokal nivå i Stenungsund tycker han dock är svårt.

– Det är oerhört svårt att säga. Vi har inte fått resultatet på de nationella proven, säger han och fortsätter:

– Men vi måste få våra elever att se att framgång i de här undersökningar och i livet kommer av hårt arbete.

Kajsa Lind

redaktion@lokaltidningensto.se

Fakta: Pisa-undersökningen

PISA (Programme for International Student Assessment) är världens största elevstudie och är ett OECD-projekt. I studien deltar både OECD-länder och icke OECD-länder. Den undersöker förmågor inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Den första PISA-studien genomfördes år 2000. Sedan dess genomförs studien vart tredje år.

I Pisa 2015 deltog totalt 536 000 femtonåriga elever vilket representerar över 26 miljoner femtonåringar i de 72 ländernas skolor. I Sverige deltog nästan 5 500 elever från 202 skolor. De flesta eleverna gick i grundskolans årskurs 9.

I Pisa mäts bland annat elevernas förmåga att sätta kunskaper i ett sammanhang, förstå processer, tolka information och lösa problem. Men också rektorers uppfattning om hur undervisningen organiseras, lärandemiljö, lärarnas kompetens och engagemang samt elevernas inställning och beteende.

De svenska elevernas resultat i Pisa-undersökningen har försämrats sedan starten 2002. 2012 låg resultaten i alla tre kunskapsområden ungefär 0,7 standardavvikelser under landgenomsnittet.

Källa: Skolverket

Relaterade artiklar
Fler artiklar