Lokaltidningen STO
Onsdag, 24 januari 2018
Nio STO-bor har engagemang i bolag på Malta. Foto: Arkiv
Nio STO-bor har engagemang i bolag på Malta. Foto: Arkiv

Nio STO-bor i paradisläckan

Nio STO-bor har engagemang i bolag på Malta, visar SVT:s sammanställning av paradisläckan.

– Det är skamligt. Men det är inte mycket vi kan göra något åt, säger Kerstin Gadde (S), kommunalråd på Orust.

Paradisläckan som medier världen om rapporterade om förra veckan, kom efter att miljontals hemliga papper har läckt ut från en juristbyrå. Pappren visar hur en mängd människor och företag har avancerade upplägg med bolag i skatteparadis för att undgå att betala skatt i sina hemländer. Enligt SVT undanhålls på detta sätt 43 miljarder kronor i skattepengar i Sverige.

2000 svenskar

I läckan finns 2000 svenskar med, varav nio är skrivna i STO-området. Fyra på på Orust, tre på Tjörn och två i Stenungsund.

– Man blir ju förvånad när det kommer hit, men sedan vet jag inte mer vad det handlar om eller vilka summor det rör sig om. Har man tjänat in pengarna i Sverige ska man ju skatta här, men man får ju till varje enskilt fall vad det handlar om, säger Bo Pettersson (S), kommunalråd i Stenungsund, som skulle vilja veta mer om varför man har skatteupplägg med bolag i Malta.

– Man skulle vilja att någon frågade dem vad det går ut på. Är det ren egoism, eller är det något med våra system som de inte är nöjda med? Även de här har väl barn och föräldrar som har behov av samhället. När jag stöter på äldre folk, pensionärer, så är de inte glada för det här.

”Hån mot våra gamla”

Kerstin Gadde tror att de 43 miljarder kronor som undanhålls hade kunnat komma till nytta.

– Vi hade haft ett helt annat samhälle om alla hade dragit sitt strå till stacken. Jag tycker det här är ett hån mot våra gamla som har byggt upp det här samhället, Det är inte mycket att göra något åt. Man kan bara tala om vad man tycker om det. säger Kerstin Gadde.

Är du förvånad av den här omfattningen?

– Jag är nog inte det egentligen, när jag tänker efter.

Om det finns några brott i den omfattande skatteplaneringen återstår att se.

– När vi får tillgång till läckan och kan identifiera personerna kan vi se om det finns något skatteintresse. Än så länge finns inte läckan tillgänglig för oss, säger Katrin Björk, rikssamordnare för utlandstransaktioner på Skatteverket.

Hon kan därför inte heller avgöra hur mycket enskilda kommuner går miste om i skatteintäkter.

Att det med jämna mellanrum kommer sådana här läckor är hon inte förvånad över.

– Skatteverket tycker inte det är så konstigt att det kommer ytterligare en läcka. 2008 kom den första läckan från Lichtenstein, sedan har det bara rullat på. Det är inte så förvånande.

Kristian Johansson

Relaterade artiklar
Fler artiklar