Lokaltidningen STO
Söndag, 24 september 2017

Tar till nya trick för ökad läsning

Svenska elevers läsförståelse har varit på nedgång under många år. På Ekenässkolan försöker man vända trenden.

– Tyst läsning fungerar inte i dag, de har inte koncentrationen till det, så vi får pröva nya sätt.

Det säger Nina Ådahl, lärare i svenska, SO och engelska på Ekenässkolan i Ödsmål. I fredags högtidlighöll de Läskunnighetens dag med en heldag i läsningens tecken. Författaren Moni Nilsson, som skrivit de populära ungdomsböckerna om Tsatsiki, kom på besök tillsammans med skådespelerskan Sara Vilén som spelar en av huvudrollerna i filmatiseringen. Eleverna i den sexa där Nina Ådahl är klasslärare hade verkligen fastnat för historien om Tsatsiki.

– Jag tänkte att det vore roligt att försöka få hit författaren, så vi skrev till henne. Sedan hade vi kontakt hela terminen. Det blev så lyckat, eleverna hade så mycket frågor till dem. Det var så klart lite extra spännande med skådespelerskan, men de hade flest frågor till Moni Nilsson – om hennes författarskap och om hur berättelsen blivit till.

Det hela har föregåtts av ett stort arbete med läsning. En hel klassuppsättning av Tsatsiki och Olivkriget köptes in och eleverna fick börja med ”flowläsning” där en börjar läsa högt, och en klasskamrat tar vid så fort den första tystnat.

– I början var det kanske fyra som läste hela tiden, men mot slutet vågade nästan alla. Man märkte också att alla hängde med i handlingen på ett helt nytt sätt.

Läs mer:Professorn: Trend vi måste vända

Att hitta nya sätt att locka till läsning har varit nödvändigt, menar hon. Tyst läsning på lektionstid eller att skicka med läsläxa hem fungerar inte idag.

– Där har det skett en dramatisk förändring under mina tolv år som svensklärare. De är vana vid youtube, snabba klipp. De ger det kanske två sidor, sedan säger de att boken suger och lägger ned. Det krävs mycket med för att väcka deras nyfikenhet.

Hon framhåller att hon inte är teknikfientlig, utan ser mycket positivt med barnens dator- och mobilanvändande också. Men hon tror att det har minskat förmågan till koncentration hos många, vilket kan påverka djupinlärningen. Som exempel tar hon upp en övning där klassen ombads sammanfatta en text de just läst.

– Hälften förstod inte vad sammanfatta betyder eller vad poängen med det är. De kan mycket om väldigt många saker och har hela världen i sina telefoner. Men när det gäller förmågan till analys, fördjupning och reflekterande har många väldigt svårt. Det är paradoxalt, för samtidigt är det verkligen det som fokus ligger på i läroplanen. Det spiller över på många ämnen om läsförståelsen inte är på plats.

Tendensen är på inget sätt unik för Ekenässkolan. Resultaten från 2009 års PISA-undersökning, ett standardiserat test som jämför 15-åringars kunskaper mellan länder, chockade många. Sverige hamnade långt under genomsnittet för de så kallade OECD-länderna i läsförståelse. Var femte svensk elev nådde inte upp till ”grundläggande nivå” i läsning. Det är den nivå som Skolverket definierar som ett minimum för att kunna tillgodogöra sig andra kunskaper. I senaste PISA-mätningen från 2015 hade Sverige visserligen gjort en upphämtning och hamnat över snittet i de så kallade OECD-länderna, men det snittet hade under samma period sjunkit.

Nina Ådahl tror att det måste till nya sätt för att locka eleverna till läsning.

– Det fungerar inte med pekpinnar, man måste försöka hitta deras nyfikenhet. Det som vi gjort nu och författarbesöket har gett så mycket inspiration både till mig och eleverna. De tjatar redan om vilka böcker vi ska läsa härnäst.

Lotta Hohner

lotta.hohner@lokaltidningensto.se

Relaterade artiklar
Fler artiklar