Havet befinner sig i akut nödläge

När man idag tittar på havet och ser och upplever den vackra ytan ger det en bild av upphöjd skönhet, stormar och häftiga upplevelser. Men under ytan är det ett hav i djup kris.

Där 120 arter är rödlistade enligt Artdatabanken varav 18 fiskar däribland torsken och andra ekonomiskt viktiga arter.

40 procent av fiskbeståndet i Nordostatlanten är överfiskade.

90 procent av fiskbeståndet i världens hav är överfiskade.

På Västkusten saknar vi redan det levande kustfisket vi en haft tidigare.

1992 kollapsade torskfisket på Grand Banks i Kanada. 30 000 människor förlorade sina jobb och torsken har ännu inte återkommit.

Att utfiskningen fick ett så snabbt förlopp berodde delvis på att man trodde det skulle bli glesare mellan fiskarna. Istället gjorde torsken tvärt emot och klumpade ihop sig.

Det blev visserligen glesare mellan klumparna men de hittades ändå och fiskarna fick goda fångster. Till den dag de sista klumparna tog upp, då blev det bom stopp.

När torsken försvann från Västkusten berodde det på (enligt Njord 10/6-2020) en kombination av övergödning och överfiske från trålare som Svenska Staten medverkade till genom att stänga ut svenska fiskare från Nordsjön. Samt ett ”enormt” garnfiske av fritidsfiskare som var ute efter öring.

Torsken försvann och har inte återkommit.

Allt detta är 20 till 30 år tillbaka i tiden. Under alla dessa år borde den internationella, nationella och lokala myndigheter tagit reda på orsak och verkan. Men nej, man fortsatte med sina för stora kvoter byggda på att torsken var en enda population.

Forskare idag menar att torskpopulationen är uppdelad i många subpopulationer. En del stora, en del små och anpassade till sina miljöer som den återvänder till när den blir könsmogen. För västkustens del som egentligen är för varmt för torsk som är en kallvattensfisk fanns det trots allt en livskraftig subpopulation som fanns sig väl tillrätta hos oss. Men när den blev överfiskad dog den ut och ingen annan tog över. Det är ju för varmt och varmare blir det.

Den torsk vi hittar i våra vatten idag är inte vår torsk, den är liten och återvänder till sina hemmavatten när den blir könsmogen. Det är därför vi inte ser någon stor torsk hos oss.

Så var står vi idag?

EU, Norge, Island, Ryssland och Grönland kan inte komma överens om ett Kuststadsavtal och en fördelning av kvoter. Det i sin tur har resulterat i ett överfiske på upp till 178 procent över vad det vetenskapliga rådet håller som hållbart.

En konsekvens av det är att makrillen förlorat sitt MCS-certifiering. Sill och blåvittling riskerar att gå samma väg redan nu i slutet på december.

För att ge en bild av hur det verkligen kan se ut under havsytan tar vi en relativt liten trålare, med en trål på cirka 40 meter bredd. Den virvlar upp ett sedimentmoln som är 18 meter högt och 150 meter brett på sin trålningssträcka av en till två kilometer. Det är cirka 9 ton bottensediment som kan sväva omkring i flera veckor.

Det finns idag snörpvadar som är 2,5 kilometer långa och 200 meter djupa och som lätt rymmer Stockholms slott. De tar hela stim – ingen kommer undan för att fortplanta sig.

Det finns alltså en förödande överkapacitet som är mycket större än tillgången på fisk.

Utvecklingen går också vidare med större, effektivare båtar och redskap. Kompletterat med en digital utveckling som ser och hör allt i havsdjupen.

Jag är som alla andra djupt imponerad av yrkesfiskarnas skicklighet och uppfinningsrikedom i att hitta, fånga och utveckla fisknäringen. Det handlar om stor yrkesskicklighet. Jag vill bara att det även i framtiden ska finnas fisk och liv i vårt hav värt att fånga i en långsiktig och hållbar kontext.

Då är det viktigt att:

Överfisket måste stoppas. Destruktiva fiskemetoder som bottentrålning måste regleras hårdare. Det illegala fisket måste upphöra genom ett internationellt register över alla fiskefartyg och fiskeavtal.

Stoppa nedskräpningen. Plastinvasionen måste upphöra.

Vi måste skydda större havsområden. Det skyddet ska innefatta både hav och kustekosystem, då dess ekosystem är sammankopplade och beroende av varandra.

Minska den globala uppvärmningen. För det krävs också att det finns medel för klimatanpassning. Särskilt viktigt för små kuster som vårt Tjörn och öarna. Medel som bör ökas och göras mer tillgängliga.

Frank Holvik (C)

Källor

SLU Aquaminds kusttrålfiskeutredningen, Njord, MSC Marin Stewardship Council, Havet.nu, WWF, Naturskyddsföreningen, Havsmiljöinstitutet, Johan Stål fil dr, och Tomas Sterner i Marin ekonomi.