Man måste väga kostnad mot nytta

Svar på insändaren:

”Se det positiva med heltidsbrandmän”

Som en före detta brandman har jag med spänning väntat på svaren på frågorna som en ”Orolig skattebetalare i Stenungsund” ställde till direktionen för SBRF den 28/10. Hittills har direktionen inte svarat utan istället kommer svar på de fem frågorna från en ”Nöjd skattebetalare” samt ett inlägg från en politiker på Tjörn.

”Nöjd skattebetalare” resonerar som försäljare av villalarm eller försäkringar. Lite av skrämseltaktik. Men man måste väga kostnad mot nytta och man kan inte försäkra sig mot värsta tänkbara scenariot. Ibland kan det vara bra att vara snabbt på plats, andra gånger är det bättre att vara många på plats. Underskottet i SBRF är cirka 7 miljoner i år, mestadels beroende på ökade personalkostnader. Om man tar brand som exempel, som den nöjda skattebetalaren, gör så vore det billigare, och bättre, om kommunen installerade sprinkleranläggningar och brandlarm som går direkt till brandkåren. Det är helt enkelt för få larm för än att motivera stationsplacerad heltidspersonal på dygnsbasis. Gissningsvis utgör bara 2-3 procent av arbetstiden för en heltidsbrandman i Stenungsund att åka på larm.

Vilken skattebetalare kan vara nöjd om man vet att det kostar runt 250 000 kronor att utbilda en brandman i beredskap och att det tar närmare ett år att bli fullt operativ när 40 stycken säger upp sig? Det betyder ju att runt 10 miljoner i investerat kapital bokstavligen har gått upp i rök. Att vara brandman är ett erfarenhetsbaserat arbete. Dessa 40 brandmän representerade ungefär 400 år av samlad erfarenhet av räddningstjänst. Att 40 brandmän i beredskap säger upp sig leder till väldigt, väldigt stor skada både ekonomiskt och operativt och får konsekvenser för många år framöver. Vad jag kan bedöma utifrån sett är att den operativa förmågan har försämrats betydligt de senaste åren fastän kostnaden för räddningstjänst är betydligt högre.

I en sunt fungerande organisation skulle det naturligtvis inte hända att ledningen ensidigt säger upp ett avtal som leder till att 40 brandmän i beredskap säger upp sig. Det tyder ju på att något är fundamentalt fel. Det första en ansvarstagande direktion skulle ha gjort vore att backa, göra om, göra rätt och låta avtalet löpa. Det andra man skulle ha gjort vore att omedelbart genomföra rekryteringskampanjer för att anställa fler brandmän i beredskap.

Det är svårt att rekrytera brandmän i beredskap, det kostar att utbilda dem och det tar lång tid att få nödvändig erfarenhet. Därför får man vara väldigt rädd om dem man har!

Jag är också skattebetalare och jag är absolut inte nöjd med att man anställer heltidspersonal dygn istället för brandmän i beredskap. Jag har mina barn i skolan och mina föräldrar i äldreomsorgen. Där behövs skattepengarna betydligt bättre. Men vad säger direktionen för SBRF?

Fd brandman