”Är i princip omöjlig att utrota”

Parkslide växer rekordsnabbt, kan tränga in i husgrunden och är otroligt svårt att bli av med.

Förra året infördes en nytt EU-direktiv angående så kallade invasiva arter där försäljning och hantering av en rad djur och växter förbjöds inom unionen. Få av de arter som ställer till problem i Sverige var dock med på listan. Parkslide är till exempel inte uppförd och omfattas inte av några regler. Den står dock med på Naturvårdsverkets lista över arter som riskerar att bli invasiva i Sverige, och i Storbritannien har växten förbjudits helt.

– Där har de enorma problem och dit är vi påväg i Sverige också om vi inte ökar medvetenheten om växten, säger Marie-Louise Fagerström, naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen Västra Götaland.

I och med att växten inte är olaglig har Länsstyrelsen heller ingen möjlighet att ställa krav på fastighetsägare att bekämpa den, men både de och Naturvårdsverket uppmanar starkt till att förhindra spridning av och bekämpa parkslide. För att bli av med den helt behöver man gräva upp den, men det är inte säkert att ens det hjälper.

– Om man ska utrota den – vilket i princip inte går – så måste man gräva väldigt djupt. Rötterna kan växa 6-7 meter utanför plantan. Jag skulle säga att det är näst intill omöjligt att utrota parkslide, men man kan förhindra spridningen genom att skära ned den 4-5 gånger per år.

Ett annat problem är att grävande riskerar sprida den ytterligare om man inte är ytterst försiktig.

– Den är så oerhört lurig, minsta del man tappar kan lätt bli till en ny planta. Använder man samma redskap och gräver någon annanstans så kan man råka sprida den. Man behöver vara oerhört försiktig i hanteringen, säger Marie-Louise Fagerström.

Jordmassor som grävs upp där det står parkslide bör betraktas som farligt avfall, säger hon.

– De ska egentligen fraktas bort och förstöras men det är sällan ÅV-centraler tar emot stora jordmassor. Det är ett bekymmer som är svårt att hantera. Men vi är flera myndigheter som håller på att arbeta fram nya riktlinjer för det här.

Lotta Hohner

lotta.hohner@lokaltidningensto.se