Elever på jakt efter svartmunnad smörbult

Den är aggressiv, käkar upp andras barn och har på kort tid invaderat Göta älv. Den svartmunnade smörbulten kan finnas även här, och nu hjälper STO-elever forskarna att kartlägga den och andra invasiva arter.

På tisdagen var det Stenungskolans sjuor och åttor som var ute i Stenungsunds småbåtshamn för att kartlägga invasiva arter. Det hela är ett projekt finansierat av länsstyrelsen där elever från Stenungsund, Orust och Kungälv får lära sig mer om främmande och invasiva arter, och i gengäld samlar in data som ska användas av forskare. Alla fynd rapporteras in via en webbsida som är knuten till en nationell artdatabas.

– Det är det unika med det här, att elever verkligen hjälper forskningen. Vi samlar in data här idag som ska användas av forskare på Chalmers och Göteborgs Universitet. Det blir något helt annat än att sitta i skolbänken, säger Hans Hällman som är marinbiolog på Havets framtidsverkstad och projektkoordinator.

Bland annat fick eleverna titta efter japanska jätteostron och rapportera hur många det fanns per kvadratmeter samt mäta dem. Krabbor fiskades också för att se om exempelvis den invasiva kinesiska ullhandskrabban skulle dyka upp.

Och så var det den svartmunnade smörbulten, en fisk som på kort tid hunnit skaffa sig oerhört dåligt rykte i Sverige. År 2008 hittades det första exemplaret och nu är det den vanligaste fisken i Göta älvs mynning, berättar Hans Lindqwist som är ansvarig för ungdomsverksamheten i Sportfiskarna och deltar i projektet.

– Den är oerhört aggressiv och äter upp andra fiskars, framförallt plattfiskars, yngel så fort den kommer till ett nytt ställe. Den kan bli ett verkligt hot. I de här vattnen har vi inte stött på den tidigare, men nu undersöker vi om den kommit även hit.

Vid lunchtid hade ingen svartmunnad smörbult dykt upp, men väl ett antal exemplar av den vanliga svarta smörbulten, som inte räknas till de invasiva arterna. Dessutom sänkte man ner specialdesignade plattor som ska dras upp igen i september, för att undersökas av Chalmersforskare som vill studera påväxten och eventuell förekomst av invasiva arter där. Japanska jätteostron hittades också i överflöd av eleverna, som även passade på att sola och ha lite vattenkrig emellan det seriösa forskandet.

– Det är kul och intressant med en sådan här dag. Jag visste inte att det fanns så många olika invasiva arter eller hur de kom hit, att de kan fastna på båtar exempelvis. Jag har lärt mig en hel del, säger Lisa Bergman som går i åttan på Stenungskolan.

Lotta Hohner

lotta.hohner@lokaltidningensto.se

Invasiva och främmande arter

Främmande arter:

Arter som historiskt inte förekommit naturligt i Sverige, utan genom någon form av mänsklig inverkan avsiktligt eller oavsiktligt flyttats utanför dess naturliga utbredningsområde. Många av dem har varit till stor nytta och för exempelvis jordbruk och möjligheterna till jakt och fiske. Fasan, dovhjort och mufflon är exempel på främmande arter.

Invasiva arter:

Invasiva främmande arter skadar ekosystemet, har negativa effekter på jordbruket, orsakar ekonomisk skada och/eller påverkar människors och djurs hälsa negativt.

Exempel på invasiva arter i svenska hav:

Japanska jätteostron: Dök upp på den svenska västkusten 2007. Ett vuxet ostron blir 8 till 20 centimeter långt och har en mer oregelbunden form än det europeiska ostronet. Riskerar att konkurrera med den svenska blåmusslan, samt sprida sjukdomar och parasiter.

Svartmunnad smörbult: Fisk i familjen smörbultar som härstammar från kaspiska havet och sprider sig väldigt fort. Livnär sig bland annat på rom från andra fiskar.

Ullhandskrabba: Räknas till världens topp hundra mest invasionsbenägna främmande arter. Kommer ursprungligen från Kina och har en stor inverkan på inhemsk fauna där den slår sig ner.

Amerikansk hummer: Kommer från nordamerikas ostkust, men fiskas och exporteras till många länder. Beräknas bli ett allvarligt hot mot den inhemska europeiska hummern.

Källa: Naturvårdverket, Havs-och vattenmyndigheten, Naturhistoriska riksmuseet.