Kritiserad utvisningsprocess av barn

Madhis Ismapalo är ett av hundratals fall där kritiker menar att Migrationsverket i princip väntar in 18-årsdagar eftersom det är lättare att utvisa vuxna än barn. Migrationsverket tar avstånd från kritiken och menar att Madhis Ismapalos asylprocess i själva verket inte alls dragit ut på tiden.

Det är komplicerat att granska vad som exakt gäller för hur en asylprocess för ensamkommande barn rättsligen ska gå till. Under flyktingkatastrofen 2015 uppstod ett juridiskt kaos i Sverige eftersom asylregler kan tolkas på olika sätt, och det fanns få ledande domar att applicera på de enskilda fallen. Dessutom var Migrationsverket under hård arbetsbelastning, vilket inte underlättade för varken dem, Madhi Ismapalo eller de andra 35 400 ensamkommande barn som sökte asyl i Sverige 2015.

Hans nya mamma Anna Larbring är mycket kritisk till hur Migrationsverket behandlat hans ärende genom åren. En av punkterna hon kritiserar hårdast är att myndigheterna enligt henne inte ansträngt sig för kartlägga om det finns ett ordnat mottagande i Afghanistan för Madhi Ismapalo. Enligt sina egna riktlinjer har Migrationsverket det primära ansvaret för att ett ordnat mottagande ska bli tillräckligt utrett, samtidigt menar riktlinjerna motsägelsefullt att den asylsökande har bevisbördan.

Ordnat mottagande är en viktig punkt då mångas tolkning av svensk lag är att uppehållsstånd ska ges till barn om ett ordnat mottagande inte kan arrangeras, eftersom det innebär ett verkställighetshinder. Migrationsrättsadvokaten Emelie Hillert känner till hundratals fall som liknar Madhi Ismapalos.

– Lagen är utformad som så att så fort det står klart att det finns hinder mot utvisning av barn ska uppehållstillstånd ges, men istället för att utreda verkställighetshinder fullt ut utreder Migrationsverket ofta inte alls, man väntar istället in att barnet fyller 18 år för då kan utvisningen genomföras, säger hon.

Vilka konsekvenser får det här?

– Det här får fruktansvärda konsekvenser, barnen hamnar i limbo. De får inget uppehållstillstånd, men samtidigt verkställs inte heller myndigheternas utvisning, de hamnar på så sätt i moment 22 och vistas i ett land helt utan rättigheter, säger hon.

Enligt Migrationsverket själva har Madhi Ismapalos ärende inte dragit ut på tiden. Så här skriver Pierre Karatzian vid Migrationsverkets presstjänst i ett mejl:

”Personen ansökte 2015-06-01 och fick avslag 2016-02-03. Men bedömde inte att han hade några skyddsskäl eller att det fanns andra grunder för att bevilja uppehållstillstånd. Beslutet har således inte dragit ut på tiden. Migrationsverkets och domstolarna har även tagit ställning till frågan om ordnat mottagande i hemlandet.”

Madhi Ismapalo är mycket tydlig, det finns inget mottagande eftersom han inte känner någon i Afghanistan längre – men det spelar ingen juridisk roll eftersom 18-årsdagen snart är här och hans barndom då är över.

Gunnar Fägerlind

0303-72 82 23

gunnar.fagerlind@lokaltidningensto.se

Asylprocess i korthet

Först ansöker man om asyl hos Migrationsverket och för att få asyl ska man kunna bevisa en välgrundad risk för förföljelse i sitt hemland. Får man avslag kan man överklaga till Migrationsdomstolen, får man avslag även där kan man överklaga till Migrationsöverdomstolen, som dock sällan tar upp fall. Om asyl avslås ska den sökande lämna landet inom en viss tid, Migrationsverket kan fatta beslut om förvar och om de anser att utvisning ska ske med tvång kopplar de in polis. I det här skedet kan man även hävda verkställighetshinder, exempelvis att beslutet inte går att genomföra eftersom det inte finns ordnat mottagande i mottagarlandet.

Utvisningar till Afghanistan från Sverige

2019 har 19 afghanska personer under 20 år utrest självmant och 26 personer under 20 år rest ut under tvång.

2019 har 27 afghanska personer över 20 år utrest självmant och 72 personer över 20 år rest ut under tvång.

Under 2019 har 69 utvisningsbeslut rörande afghanska barn fattats.

Under 2018 har 1078 utvisningsbeslut rörande afghanska barn fattats, varav 64 hittills lämnat Sverige.

Källa: Migrationsverket

Vad säger lagen om utvisning av barn?

”Ett beslut om avvisning eller utvisning av ett ensamkommande barn får inte verkställas om inte den verkställande myndigheten har försäkrat sig om att barnet kommer att tas emot av en familjemedlem, en utsedd förmyndare eller en mottagningsenhet väl lämpad för att ta hand om barn. Lag (2012:129).”

Utlänningslagen, kapitel 12, paragraf 3

”Om det i ett ärende om verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning som fått laga kraft kommer fram nya omständigheter som innebär att… … det finns ett hinder mot verkställighet enligt paragraf 1, 2 eller 3, … … får Migrationsverket, om hindret är bestående, bevilja permanent uppehållstillstånd.

Utlänningslagen, kapitel 12, paragraf 18