Mängder av senapsgas i Måseskärs dumpningsområde

Tidigare har forskarna kunnat hitta senapsgas i plattfisk, nordhavsräka och havskräfta i Måseskärs dumpningsområde. Nu konstateras det i samma studie att spridningen är värre än man hittills anat.

Hållbarhetstänkandet såg onekligen annorlunda ut förr. Efter andra världskriget dumpade de allierade segermakterna uppskattningsvis 20-30 fartyg med överbliven ammunition och kemiska stridsmedel väster om Måseskär i Skagerrak, i det område som – trots att det ligger långt ut, nära halvvägs till Danmark – kallas för Måseskärs dumpningsområde. De rostiga behållare som vilar på cirka 200 meters djup tros innehålla omkring 20 000 ton kemiska stridsmedel.

Nya studier bekräftar nu att det finns nedbrytningsprodukter av kemiska stridsmedel i området och att föroreningarna sprids med bottenströmmar.

– Det är framför allt när man trålar som de förorenade sedimenten rörs upp, säger Ida-Maja Hassellöv, docent vid Chalmers enhet för maritima miljövetenskaper.

Närmaste land är Tjörn och Orust; men eftersom strömmen går i nordlig riktning, upp mot norra Skagerack, hyser hon ingen större oro för att de som badar vid kusten i sitt närvatten ska drabbas av kemikalierna. Det som utgör det stora problemet är trålning i området, både för att det ökar spridningen av förorenat sediment och att det är direkt olämpligt att tråla i ett dumpningsområde.

– Visserligen är det markerat i sjökortet att trålare bör iaktta försiktighet. Man rekommenderas att avstå. Min uppfattning är att det borde vara helt förbjudet.

Även organismer som lever i området kan föra gifterna vidare i näringskedjan.

– Jag ska vara tydlig med att det rör sig om låga halter, men samtidigt är det kemiska, cancerogena ämnen som absolut inte ska finnas i våra livsmedel, säger Ida-Maja Hassellöv.

Även om Måseskärs dumpningsområde är markerat i sjökortet som olämpligt för fiske bottentrålas det mycket vid de gamla skeppsvraken, som fungerar som rev där fisk och skaldjur trivs.

Redan 1992 uppmättes låga halter av senapsgas och arsenik på havsbotten. I fjol hittade ett team bestående av forskare från Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet det giftiga ämnet diphenylchlorarsine i havskräfta och plattfisk, och tidigare i år upptäcktes det även i områdets nordhavsräkor. De kemiska ämnen som påfunnits kommer troligen från bomber som rostat sönder och läckt ut sitt innehåll. Kemikalierna angriper i första hand slemhinnor och lungor. De kan orsaka nysningar, hosta, huvudvärk, salivavsöndring och kräkningar hos människor.

Tobias Holmgren

redaktion@lokaltidningensto.se