Sällsynta kor på Orust

En barnfamilj på Orust satsar på att producera egen mat med hjälp av utrotningshotade djurraser. Kon bohuskulla från Bohuslän tillhör de som fått en fristad här.

På en liten gård nära Myckleby på Orust finns både kor, grisar och höns av så kallad lantras, husdjursraser som producerar mindre än moderna raser, men i gengäld är de bättre anpassade till naturen de utvecklats i.

– Vi letade efter en frisk koras som det inte är så mycket arbete med, berättar Johanna Svensson, som tillsammans med sin man Peter Kristensson håller två kor och en kalv av den sort som kallas bohuskulla.

En djurgård

I hela världen finns det inte mer än drygt hundra stycken bohuskullor. Korna i Myckleby bodde till för ett år sedan hos en annan gårdsägare som ville byta till en modernare köttdjursras.

– De är bra på att hitta mat själva och behöver inte så mycket kraftfoder heller, fortsätter Johanna Svensson.

Dessutom är deras två barn som är ett och fem år förtjusta i de ganska små korna. Familjen flyttade till gården på Orust för ett par år sedan just för att kunna ha djur.

Tidigare bodde de också på landet och satsade då på att producera sitt eget behov av grönsaker. I år har de varit självförsörjande på potatis.

Två grisar av lantrasen Linderödssvin håller just på att böka upp en åker, som föreberedelse inför nästa års potatisland.

Blommehöns

I backen bakom ladugården går en grupp skånska blommehöns som börjat värpa bra tack vare vårljuset, lagom till påsk.

– Nu har vi ett självförsörjningsprojekt, konstaterar Peter Kristensson.

Det är inte ensamma om det intresset.

– Genom det har vi fått kontakt med andra på Orust som försöker göra likadant. Det är trevligt, tycker han.

Samtidigt som entusiasterna räddar utrotningshotade djurarter får barnen på ett naturligt sätt lära sig var maten kommer ifrån.

– Förut brukade vi köpa mjölk direkt från en bonde och när min då treåriga dotter sedan kom till mataffären letade hon efter kossorna bland mjölkhyllorna, berättar Peter Kristensson med värme i rösten.

Paret nöjer sig med att mjölka bohuskullorna en gång på morgonen. Sedan får kalven gå med korna i hagen och dia under dagen.

På det viset får familjen så mycket mjölk den behöver, mot en så liten arbetsinsats som möjligt.

I STO-området finns det ytterligare två besättningar av bohuskullor, en på Orust och en utanför Stenungsund. Sammanlagt rör det sig om ett 20-tal djur.

SVEN LUNDSTEDT